25 november, 2010

DAG 7 (30-inlägg)

Min bästa vän


Min bästa vän är också min dotters gudmor. Och hon är även min dotters namne. Hennes lilltoma som gambianerna skulle säga. Hon är även min dotters pappas kusin. Hon är också Mariamas storasyster. Underbara Mariama som får vara stand-in-gudmor åt sin storasyster. Min bästa vän är Mama. Stora Mama. Stora Mama som är "lååååååååångt botta". Min Mama kallar sin gudmor för Tatou (Fatou). Det är deras gemensamma riktiga förnamn. De är döpta efter samma kvinna. Min Mamas gammelfarmor, och stora Mamas farmor. En enastående kvinna som har fört sina goda gener vidare till sitt barnbarn. Även sitt barnbarnsbarn hoppas jag.

Mama är en sådan bästa vän som alla borde ha. Hon är den som alltid lyssnar. Samtidigt som hon pratar nästan oavbrutet, och har ärliga åsikter. Hon är alltid (nästan i alla fall) glad, och har det vackraste leendet ever. Hon får ner mig på jorden när jag skenar iväg. Hon får mig att tänka från olika vinklar, och inte snöa in på ett och samma spår hela tiden. Hon öppnar min box. Hon är också helt fri från fördomar. Hon vet inte hur man gör för att ha fördomar. Hon vill tro gott om alla. Folk säger ibland att jag är godtrogen. Men det stämmer inte. Jag är både och. Jag kan vara väldigt godtrogen, om man jag önskar att någon ska vara perfekt. Men jag kan också vara väldigt logisk och krass, när jag ser eller känner att något är fel. Jag tror inte gott om alla, eller ens ger alla en chans. Jag kan vara helt avvisande mot en person, medan jag i nästa andetag är väldigt mottagande mot en annan. Mama är inte sådan. Hon är öppen mot alla. Ger alla en chans först. Sedan stänger hon dörren, eller rättare sagt lämnar en på glänt, om det är nödvändigt. Hon är inte heller dömande. Vilket ger mig tryggheten att prata om allt med henne. Jag vet att jag kan säga precis vad som helst till henne. Blotta mig helt. Hon kommer aldrig att döma mig. Och hon kommer aldrig att prata vidare om vad jag delat med henne. Hon kommer heller aldrig att döma en annan person utefter vad jag berättar om den för henne. Hon skiljer också på person och handling otroligt bra. Det är imponerande. Hon är klok också, och väldigt sympatisk. Hon har ett otroligt stort hjärta, och rikt känsloliv. Hon är känslig. Otroligt känslig. mer känslig än vad jag är. Samtidigt är hon tuff. Hon vet vad hon vill, och hur hon vill ha saker. Hon är väldigt klar med vad hon accepterar och inte. Det finns liksom inga öppningar för att tumma på sin moral, sina normer eller sin tro. Hon är benhård. Trofast. Hon är en stor stark klippa (bildligt talat alltså), som står stadigt med båda fötter på jorden. Hennes hjärta och själ har garanterat redan fått sin plats i himlen. För är det någon som har en självskriven plats där, så är det hon.

Jag tackar Gud varje dag för att jag träffade Mr Gangster. Och det är inte för att jag fått chansen att dela mitt liv med Mr Gangster himself. Nej det är för att det gav mig Mama. Min dotter Mama och min bästa vän Mama.

Jag älskar er!!



//Kiqi

(mer 30-inlägg)

2 kommentarer:

  1. Oh så vackert skrivet, blir helt knottrig på hela kroppen. Alla är inte lika lyckligt lottade som får uppleva samma vänskap. Kram

    SvaraRadera
  2. Soulsister: Tyvärr är det ju så sant det du säger. Önskar att alla fick uppleva en sådan vän! Kram

    SvaraRadera