CHANGE

Just nu är det mycket som rör sig i huvudet. Det är så mycket att allt bara snurrar.

Papper hit, papper dit. Allt handlar om papper. Komplettera si, komplettera så. "Vi har beslutat att inte godkänn....", "Vi står fast vi vårt beslut..". Ja det är mycket.

En gång i tiden kände jag medkänsla med de som har det jobbigt på ena eller andra viset. De som är sjuka, skadade, de som står utan pengar, de som funderar över hur de ska klara nästa månad, nästa vecka, nästa dag. Nu känner jag inte bara medkänsla med dem. Jag är en av dem. För mig går det månad för månad nu. En vacker dag står jag där och undrar hur nästa vecka gå ihop. OM jag inte får det jag har rätt till. Hjälp då kroppen inte orkar.

Mitt hopp börjar tryta kan jag erkänna. Jag tror inte på en lösning längre. Jag väntar mig en total krasch. Jag ser på vårt land med rädsla. Det barkar helt åt skogen med välfärden.

Samtidigt som jag brottas med detta så finns det folk som väljer att strö pengar omkring sig. Pengar som inte ens finns. Men hey, vi är alla olika. En del vill göra rätt för sig och sin familj i första hand. Andra vill hellre flasha runt och låtsas att man är rik. Imponera på folk, köpa sin vänner. Vissa lägger sig på knä, kryper till korset och ber om hjälp från de håll som är möjliga. Tömmer alla kanaler tills det tar stopp, bara för att försöka flyta en månad till. Slippa lämna obetalda räkningar efter sig. I hopp att den inkomst man har rätt till ska komma en vacker dag, innan det är för sent. Andra använder det lilla de får och gamblar med det eller försöker göra om det större pengar. Istället för att se till att det finns mat på bordet och att ens barn har kläder på kroppen. De väljer att inte ta hand om sina barn, till förmån för sina så kallade polare. En del brottas dagligen med sjukdomar, värk, depressioner och ångest, och gör allt för att eliminera saker som kan påverka till det negativa. Andra söker efter problem vart de än går. Pushar sig själva och de runtomkring till bristningsgränsen. De använder sina sjukdomar till att spela martyrer. De blir än större börda än nödvändigt.

Ja vi är verkligen alla olika. Vissa delar av sin familj och sina nära kan man välja. Andra delar inte. Men en sak man alltid kan välja är om man vill engagera sig i en persons liv eller inte. Man kan faktiskt välja att inte involvera sig med en människa, oavsett vem personen är. Mamma, pappa, man, fru, bror, syster, styvföräldrar, svärföräldrar, kusiner, svägerskor, svågrar, vänner, bekantar osv. Vissa är lättare att välja bort än andra.

För att må bra så måste man ibland även välja bort folk som är svårare att välja bort.


//Kiqi